Tre mål är bättre än vad GIK har åstadkommit på flera matcher tidigare i höst. Men för att vinna måste man göra flest mål.
Ett yrvaket GIK tvingades se gästerna ta ledningen efter en spelvändning redan i den andra minuten. Det fungerade dessbättre som en väckarklocka, GIK började spela hockey med fart och efter knappt sju minuter kvitterade Dmitry Iskornev. Tre minuter senare ytterligare en rysk smällare, denna gång från Stepan Toritsyn. Inga fler mål i första perioden, även om chanser inte saknades, och ett bra utgångsläge för GIK inför period två.
Andra perioden började lite på samma sätt som första. Kvitteringsmål av Tibro och snabb replik av GIK, denna gång genom Dennis Walette. Fortfarande ett bra läge för ett positivt resultat för GIK. Men sen kom utvisningarna. Fyra stycken, slag i slag, och även om laget har visat sig behärska den spelformen är det alldeles för mycket. Tre utvisningar klarades galant, men med tretton sekunder kvar av den fjärde kvitterade Tibro till 3-3.
I tredje perioden var det återigen den nerv i matchen som saknats sen första halvan av period ett. Mitt i perioden fick Tibro en spelare utvisad i 2+2 och GIK sitt bästa läge att avgöra matchen. I stället blev det just den tidigare utvisade spelaren som avgjorde med ett mål till 3-4.
— Det är klart att det känns surt och jag är dj-kligt besviken. Jag hade andra tankar om den här matchen, säger tränaren Andreas Högosta knappt tjugo minuter efter slutsignalen.
— Vi är fortfarande lite uddlösa och tar konstiga beslut därute, fortsätter han uppriktigt och självkritiskt.
Men hoppet är det sista som överger människan och i morgon är det en ny dag.
— Det är en viktig träning i morgon (läs: idag) och en viktig match på fredag.
Hoppet om Alltvåan lever!
Publicerades 2018-11-29