Is-med-klubbmärke

#22 Anders Wulcan

Redan som 14-åring debuterade han i A-laget. En utpräglat offensiv back, offensiv på mer än ett sätt. Men alltid med glimten i ögat. Frågan om hur det kändes att få sitt tröjnummer pensionerat möttes av ett glatt skratt.

Det var en glad överraskning och en heder. Det är lite speciellt att vi tre som kommer att hänga där har spelat i samma femma en gång i tiden.


Anders växte upp extremt nära Lunnevi, ungefär där Lunneviskolan ligger idag och visst hade det betydelse för att han valde att börja med ishockey.


—Sen fick man ju börja spela tidigt med äldre spelare och det hade betydelse, utmaningen. Allra största grejen var naturligtvis när jag fick debutera i A-laget, det kommer jag aldrig att glömma


Tror jag det. Blott fjorton år gammal och motståndet var Skövde, även på den tiden ett regionalt storlag.


—Då låg GIK i division II och det motsvarar väl division I idag.


Back var Anders genom hela karriären, även om det finns motstridiga uppgifter.


—Jag var back hela tiden, en offensiv back.


Offensiv i mer än ett avseende var det, och än idag träffar Anders motståndare som minns hans gliringar. Och, förmodar skribenten, hakningar.


—Då kan de säga att fy f-n hurdan du var, men det är glömt nu.


I rättvisans namn ska också nämnas att Anders var en produktiv spelare som under flera säsonger snittade närmare en poäng per match.


Den hårdföre och produktive backen saknade inte erbjudande från andra klubbar.


—Det fick jag en del i ett tidigt skede. Det var mest Frölunda, men även Färjestad hörde av sig. Jag var för hemmakär, så jag stannade tyvärr kvar i Grästorp. Så här efteråt hade jag velat prova mina vingar och se hur det hade gått.


—Samtidigt måste jag säga att jag hade en fantastiskt rolig tid i Grästorp.


Anders spelade säsongen 1992-1993 ut, sen följde några säsonger i hobbylaget Heartbreakers. Men det ska nämnas att Sergei Joukov ville ha honom i A-laget under hans första sejour i GIK.


Även om Anders aldrig satsade på någon tränarbana på heltid har han tränat allt från hockeyskolor till klubbens A-lag. Totalt femton-sexton år blev det, delvis parallellt med den egna aktiva karriären.


Eftersom Krister Svenssons nummer, 24, ska pensioneras samtidigt är det naturligt att fråga hur Anders ser på honom som spelare.


—Krister var ett bra komplement till mig, en riktigt bra defensiv back. Han var en mycket seriös spelare, kanske inte lika många fula trix som jag hade …


Anders hänger fortfarande med i hur det går för GIK, i serietabellerna, och några matcher i ÅVA.


—Men jag har kommit ifrån det, det är ju inte så många grästorpare längre.


Därefter spårar intervjun ur för en stund. Det blir ett samtal om GIK:s framtid, och många glada skratt.


En jämförelse mellan dagens GIK och det som blev femma i gamla division II en gång för länge sedan är oundviklig. En serie som kanske i det närmaste är att jämföra med dagens division I.


—Jag måste nog säga att det lag som vi hade 1979 tror jag att det var, var ruskigt starkt. Ett riktigt bra gäng. Även det lag vi hade 1990 i den tidens division II, med bland andra Linköping, var riktigt bra.


Publicerades 2019-01-30