GIK var på väg mot årets första seger och höll en ledning med 0-4 till mitten av andra perioden. Vad hände sen?
– Vad som hände? Vi fick med oss en poäng hem från en bortamatch, och det hade kunnat bli två om vi hade satt det avgörande målet i förlängningen, säger Anders Spaak och låter en aning frustrerad. Han utvecklar sitt resonemang:
– Vi spelade som vi skulle och hade bra utdelning på våra chanser, vi hade till och med ett par chanser att göra 0-5.
Så sant som det är sagt. Forshaga vann skotten i första perioden med övertygande 17-9, men det var GIK som levererade. Vassast för kvällen i det avseendet var faktiskt box play-specialisten Niklas Bunnstedt, som efter Carl Lundmarks inledande 0-1 (Robin Sandgren, Carl-Johan Svensson) gjorde både 2-0 (Linus Ljung, Carl-Johan Svensson) och 3-0 (utan assistans). Han hann även med att passa till Linus Ljungs 0-4 innan matchen vände.
– Vi fick alldeles för många utvisningar, samtidigt som Forshaga fick utdelning på sina chanser.
Lägg därtill att Otto Nordgren fick ställa sig i mål med drygt en minut kvar av andra perioden, vid ställningen 2-4, när Robin Andersson drabbats av ett matchstraff. Otto höll tätt perioden ut och fyra minuter i tredje innan han var tvungen att kapitulera. Trots ett massivt tryck dröjde 4-4 ända till slutminuterna, och avgörande 5-4 kom tre minuter in i förlängningen.
– Nu åker vi hem och fortsätter att gnugga på det vi måste bli bättre på, avslutar Anders.
Publicerades 2014-10-02