Årets viktigaste derby, hittills?
För visst hoppas GIK:s (och VHC:s!) publik på ett eller två till. Men det är inget att spekulera i, då det avgörs på söndag.
Det var två kantstötta lag som möttes, GIK med hela fem ordinarie spelare borta. Därav följde att matchen hade svårt att lyfta och hetta till som ett derby ska göra. ”Avslaget”, sa en gammal backtuffing från GIK:s historia. Ja, kanske, men så fall snarare avvaktande.
Det var GIK som började starkast och Dmitry Iskornev hade matchens första riktigt bra chans utan att få pucken i mål. Efter drygt sju minuter tog Vänersborg ledningen och GIK fick en mindre svacka. Men GIK kom igen och slutet av perioden blev jämn med utväxling av chanser.
Andra perioden tillhörde stundtals GIK och med bättre precision i avsluten hade den inte slutat med blygsamma 1-2. Nyförvärvet Oscar Josefsson presenterade sig med besked och kvitterade till 1-1. Därefter var Vänersborg på hugget när GIK hade en man utvisad och återtog ledningen. Inga hängande läppar, men hårt arbete och många chanser ledde till att Alexander Liljedahl kvitterade till 2-2. Alltså bra förutsättningar för en spännande sista period.
I inledningen av sista perioden gjorde Dmitry Iskornev 2-3 och i det skedet var GIK på en garanterad plats i Play Off. Det fungerade som en väckarklocka för Vänersborg som kom att dominera resten av perioden. Men GIK stretade emot bra och känslan efter hemmalagets kvittering var snarare förlängning än förlust vid full tid. GIK-bekantingen Johan Larsson befriade skribenten och många andra från den villfarelsen med ett rappt vinkelskott till 4-3. Arton sekunder senare fastställdes till 5-3, i öppen kasse.
Publicerades 2019-02-21